.

Idag skulle vara en skitbra fixardag, men det kom ett liiiiitet telefonsamtal som sabbade det hela. Jag missade tydligen en jobbtid igår och nu får jag inte jobba kvar. Herregud. Jag är fortfarande i chocktillstånd och vet inte riktigt vad jag ska göra för att landa, jag fattar ingenting.
Ni som känner mig vet att jag inte är en slapp tjej. Jag har bra betyg i skolan, jag är superengagerad i elevrådet, har tjänat mina egna pengar sedan jag var fjorton (då jag tjatade till mig ett hotelljobb, efter att jag fick dissen för att jag var för ung), jag gör mina läxor skitbra, jag gör sällan någonting halvdant och jag brinner verkligen för mycket. Jag slappar ALDRIG. Jag hatar att sabba saker, att förlora saker. Ni som känner mig ännu bättre vet att jag har jordens vinnarskalle. Jag tar inte en förlust, jag acceptrar ALDRIG ett nej. Skulle man trots det ge mig ett nej ångrar man det snart, av flera anledningar. Jag har nu övertalat Cooparna att jag ska få komma dit på måndag och motivera varför jag ska få stanna.

Jag ger mig aldrig utan fajt.