Tortyr
-"Är det det där med John igen?"
Ja, förlåt då. Jag vet inte vad folk förväntar sig av mig. Jag vet inte ens vad jag förväntar mig av mig. Jag trodde flera gånger att jag var fine - och det var jag också! En stund. Jag vet inte ens varför jag bloggar om det. Visst känns det lite attention-ho att behöva skriva om hur olycklig jag är för att alla ska kunna kommentera och tala om hur jag förtjänar så mycket bättre. Sanningen är att det känns sjukt bra. Det är terapi, och jag vill att alla ska veta hur ont allting gör, det känns bättre då. Jag orkar inte prata, framför allt inte med John, så jag hoppas att han läser.
Jag hoppas att du läser och förstår. Jag hoppas att du läser om och om igen så att du också bli lite plågad. Jag hoppas att du också lyssnar på melankolisk musik och saknar mig, även fast jag innerst inne vet att du redan har famnen full - bokstavligt talat.
Det svider, men jag hoppas att du ser, att alla läser och försöker förstå. Ingen klarar nog av det helt, för det finns inga ord för sånt här. Inte ens för mig, som både är verbalt och skriftligt begåvad. Det finns inga ord. Jag beskriver det så gott jag kan med text; låttexter och mycket annat. Ibland beskriver jag det lite väl mycket, då blir man polisanmäld - ingen bra idé.
Ibland beskriver jag det i bild, jag vill att Du ska se. Än så länge har det inte ramlat in någon polisanmälan, och om nån skulle få lust att åtgärda saken kan ni ju snacka med mig först, så tar jag bort bilden i fråga. Man vet ju aldrig.
Nu ska jag nog gå och lägga mig trots allt. Undra om jag ska bläddra igenom bildalbumet en gång till? Eller läsa gamla kärleksbrev som jag hittade när jag rensade rummet;
"Linn, du är min stora kärlek och ingen annan tjej skulle någonsin kunna ändra på det.
Ett liv utan dig Linn skulle inte vara något liv".
Shit, jag måste sluta lyssna på Håkan.
Jag lider med dig och tro mig jag vet precis hur svårt det är, min första kärlek gjorde precis samma sak mot mig för snart 2 och ett halvt år sen, senast i natt drömde jag om honom, och mitt hjärta hoppade över ett antal slag. Trots detta har jag en underbar pojke nu som jag älskar mer än nåt annat men jag kommer aldrig glömma, smärtan kommer aldrig gå över men man lär sig att leva med det.
http://www.youtube.com/watch?v=grgcjY60ic8
du vet att jag gick igenom liknande, du kan alltid snacka med mig baby<3 du klarar det !
du vet att jag gick igenom liknande, du kan alltid snacka med mig baby<3 du klarar det !
Det är sjukt effektivt att skriva av sig! Bättre det än att hålla det inne, då blir det ännu värre..
linn!
du är verkligen bra som du är, och du förtjänar miljoner bättre. du är fan bland de härligaste människorna ja känner, seriöst alltså(f.ö. en av de få gångerna ja är seriös, men de känns som att de är ett bra tillfälle att vara seriös, men nog pratat om det).
jo, det ja tänkte skriva är att du ska göra precis som du känner för om du mår bra av det! vill du skriva av dig på bloggen så ska du verkligen göra det. vill du prata så finns jag här och står till ditt förfogande att dra på mig min seriösa roll och vill du ha någon idiot att skratta med så finns jag här också. strunta i dom som skriver negativa saker, ignorera dom bara, dom skriver inge vettigt ändå.
det kommer ta långt tid att smälta, jag vet hur det är! dock kommer det bli bättre och även om det känns jobbigt tycker jag du ska försöka strunta i vad han känner. han har linnea och de kan leva ett lyckligt liv tillsammans! nu är det du som ska bli jävligt lycklig och jag tänker fan i helvetes jävla bajs skit se till att du blir en glad och lycklig linn svansbo och om det betyder att ja måste köpa 100 skor till dig så gör jag det(oops. ja har visst inga pengar, men du förstår principen ;) du har många vänner, och de flesta står bakom dig!
tänk: efter regn kommer solsken :) öh. glöm de sista, det lät föör klyschigt. skrik när du vill ha svull-kväll så kör vi!
PUSS! <3
