.

Hallelåja!
Det är kväll och jag är lycklig över min laptop. Ni vet när man får något nytt i present, något väldigt överväldigande, typ den första mobilen, mp3:n eller en egen TV. Eller typ som när de första hålen i öronen gjordes. Man försår det inte riktigt, man vaknar på morgonen och går fram och kramar på sin nya pryl full med knappar och joysticks (om det nu är något i den stilen).
Man går upp och pillar på de nya läkeörhängena (fast man inte får, man ska bara snurra lite på dom när de tvättas flitigt med asolsprit) och tänker att man äntligen har nått ett mål för att bli lite, lite mera vuxen. Och med hål i öronen, riktiga hål, inga clips, då är man nästan vuxen!

Så är nu fallet med mig och min "nya" laptop. Jag fick den för ett år sedan, men den har aldrig riktigt fungerat som den ska, så jag har bara varit arg på den. Men nu, tack vara Ciccis far Mats, funkar den äntligen, som en riktig laptop! Och då är man tillbaka, som den nioåringen framför spegeln med rosa läkeörhängen som är alldeles för klåfingrig. Man trycker lite här, och laddar hem lite där. Bloggar lite här, laddar upp lite bilder där. Väljer lite nya bakgunder här, facebookar lite där.

Och tänker att man äntligen har nått ännu ett mål. Med en egen dator blir man väl ändå liite mer vuxen, ansvarsfull och självständig. Det är bara de riktiga bloggarna som har en egen laptop i knät, det är bara dom som inte behöver bry sig om när lillebror vill spela CS eller när mamma vill skriva rent en ekonomisk redovisning.
Tänk att få vara en riktig bloggare...