När historien kommer ifatt.

Ibland funderar jag på vad som har hänt, vad jag har med mig i mitt bagage och vad det har för påverkan och inflytande på mig nu.
Såklart spelar det roll, men vad har vi för möjligheter att glömma och förtränga, och vad är det vi då väljer att radera? Vad vill vi ha med oss av gammalt groll och pinsamma minnen, och vad behöver vi ha med oss?
Hur länge minns man saker, och hur länge låter man det påverka sig? Och har det verkligen spelat någon roll vilka jag har pratat med, tittat på eller kysst? Sätter det några spår i någon, eller något, förutom mig själv? Hur många liv har jag faktiskt satt mitt fotavtryck i, lämnat lite av min stil, min känsla och min doft kvar i?
Och är det någon som faktiskt bryr sig hur de blivit påverkade av mig, eller påverkat mig?

Ni vet när man blir berörd, när man verkligen tänker efter... ett sånt "hallelujah moment", en insikt i hur det ska vara, hur det borde vara, och hur man från och med nu ska ändra sin livsstil? Sedan gör man aldrig det. Har det ändå satt igång någons tankar, eller lämnat kvar lite av budskapet i bakhuvudet, så att det faktiskt till slut spelar någon roll?
Minnen är svåra att glömma, men vad händer med dom minnen som man inte minns?

Hur mycket behöver man göra för att beröra, och vad gör jag?

With love /L.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0